Silvergruvan i Sala, Västmanlands län var i drift i omgångar från 1400-talet fram till 1908. Idag kan man besöka gruvans museum och delar av gruvan som är öppen för visningar. Gruvarbetarna jobbade under svåra och livsfarliga förhållanden och gruvan har skördat många offer genom åren. I både gruvschakten och de intilliggande byggnaderna har man uppmärksammat paranormal aktivitet.

Nere i gruvan vakar gruvfrun hela tiden över arbetarna. Hon anses inte vara ett spöke eller en vålnad, utan själva bergets naturväsen. För att få hennes beskydd visade man respekt genom att följa vissa regler: att svära, skrika eller vissla nere i gruvan är förbjudet och man knackar alltid tre gånger i berget innan man går ned. Om man gör detta blir gruvfrun ond. Hon kan ibland visa sig nere i mörkret och sägs vara mycket vacker, klädd i vitt. Arbetare som har även hört gruvfruns sång eller sett henne klädd i svart. Detta är ett ont varsel om att en olycka snart kommer att ske, exempelvis ett ras och i värsta fall kommer man inte ut ur gruvan levande. Ras i schakten var vanliga och man var säker på att det var gruvfrun som låg bakom dessa. Men hon kunde också visa tacksamhet genom att lämna en rik malmåder.

Under en guidad tur såg några besökare ett svagt ljus skimra nere i en gång där varken ljus eller elektricitet fanns. I tron om att detta var reflektioner från ficklamporna så bad man alla i gruppen att tillfälligt släcka ner. Skimret syntes fortfarande. En följande obehagskänsla gjorde att man snabbt avbröt visningen för att lämna gruvan.

Runt gruvan finns de gamla byggnaderna Wärdshuset och Direktörsvillan. I Direktörsvillan sägs det vara mest aktivitet.

- Pssst! Har du läst detta? Inte så långt från Sala silvergruva ligger...

Ängsö slott

Spökslott i Västerås

Uppdatering 29 augusti 2016:

Ännu en gång har spökjägarna L.T.G.S besökt Sala silvergruva. Något som de möter långt nere i gruvorten anstränger sig väldigt för att kommunicera med gruppen: se del 1 av deras utredning här.