Morfäbodarna
Spökplats i Hökmark, Västerbottens län
Dela Tweeta
En sekund bara...
Innan du ger dig iväg, tänk på följande:
- Vi kan inte garantera att uppgifterna om platsen stämmer, du använder därför vägbeskrivning helt på egen risk.
- Om platsen ligger på privat mark, kontakta markägaren och be om lov före besöket.
- Visa hänsyn och respekt mot personer och djur i närheten av platsen, kliv eller kör inte på någons tomt.
- Spökjakt blir roligare om kommer förberedd! Ta gärna med kamera och inspelningsutrustning till platsen.
- Skicka gärna in dina bilder och berättelser från besöket till spokhus.se! :)
Morfäbodarna ligger vackert belägen i skog ca 7 km utanför Hökmark (Lövånger) i Västerbotten och fungerar som fäboplats, dvs en äldre samlingsplats för fäbodar (sommarbostäder för de som vallade djur långt ifrån hemmet).
Morfäbodarna Spöken
Finns det spöken i Morfäbodarna? Vissa menar det och säger att platsen är hemsökt. Det talas bl.a om mystiska fotsteg samt ”Vittran”.
Mystiska fotsteg
Vid midnatt sägs tre fotsteg höras eka från träbron över ån till Morfäbodarna. Tydligen ska dessa fotsteg vara bevittnade av ”många förskräckta fäbodstintor” (unga kvinnor). Att det var just kvinnorna som hörde ljudet berodde varken på att de var mer benägna att tro på spöken eller att de var räddare än männen – det var helt enkelt så att det oftast var dessa unga kvinnor som bodde i fäbodar om sommaren och hade i uppgift att ta hand om djuren.
Vittran
Även det mystiska väsendet ”Vittran” ska husera i skogen vid Morfäbodarna. Så här beskrev en fru Britta Löfroth om när vittran uppenbarade sig:
Umedalens Mentalsjukhus
Spökhus i Umeå
”Avte storstön bortanför Partadises såg jä’n kvinn i en ällrö klänning, åsså var he en kohop etter. Å he hårt je, men inte såg je nanting, men hårtes he jort dem. Men je forsto ju at he var vittra å kräka hennars, så he va baa å väänta opa overe.”
Vittnesmålet är skrivet på Lövångersmål. En ungefärlig översättning:
”Vid den stora stenen bortanför Paradiset (ortsnamn) såg jag en kvinna i en eldröd klänning, och så var det en hop med kor efter henne. Jag hörde dem, men jag såg dem inte, men nog hördes de. Men jag förstod ju att det var vittran och hennes djur, så det var bara att bara att vänta på ovädret.”
Tipsa om spökplatser
Saknar du ett spökhus hemsökt plats här? Skicka ett tips via mail till tips@spokhus.se